Dagens avsnitt handlar om de psykologiska drivkrafterna bakom människans benägenhet att söka sig till auktoritära samhällen och diktatorer. Gäst är på nytt Johan Eriksson, docent i teoretisk filosofi, psykoanalytiker och legitimerad psykoterapeut. Vårt samtal utgår från den banbrytande boken ”Flykten från friheten” från 1941, skriven av den tysk-amerikanske socialpsykologen och psykoanalytikern Erich Fromm. När nazisterna kom till makten i Tyskland flydde Fromm till USA och började där undersök orsakerna till att auktoritära och odemokratiska massrörelser kunde vinna människors förtroende. Fromm menar att det i människan finns något djupt inneboende som gör att friheten skrämmer.

Temat för dagens samtal är psykoanalys och gäst är Johan Eriksson, psykoanalytiker, legitimerad psykoterapeut och docent i teoretisk filosofi. Med utgångspunkt i Erikssons bok ”Psykoanalysens filosofi” samtalar vi om vad som utgör Sigmund Freuds och psykoanalysens tankevärld och hur den kan ge oss djupa insikter om oss själva. Vi diskuterar också psykoanalysens relevans som terapiform idag och varför den har så svårt att rätta sig efter kraven från dagens forskning.

Sigmund Freud är en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Hans teorier har också mött kritik. Vad är det som gör att hans idéer fortsätter att inspirera psykologin, forskningen och kulturen?

Att ens ursprungsfamilj präglar tillvaron är självklart. Men kanske är denna påverkan både djupare och mer svårtydd än man kan ana. Johan Eriksson reflekterar över det psykiska livets otänkta.

Att vara sårbar är priset man betalar för att kunna utvecklas till en unik individuell person som upplever sig vara verklig och levande. Johan Eriksson utforskar det personliga varats mysterium.

Intet, ingenstans, icke-varat. I djupet av vår existens finns denna frånvaro. Psykoanalytikern och filosofen Johan Eriksson ser det kan utgöra ett allvarligt hot mot våra jag. Men också en möjlighet.

 Freuds psykoanalys var under förra seklet den i västvärlden dominerande teorin om människans psyke och hennes inre drivkrafter. Många av termerna blev jargong även i vardagsspråket: att förtränga, projicera, överjaget, oidipuskomplex och penisavund… Men vad är psykoanalys, och finns det någon användning för psykoanalysen i en tid när psyket och dess störningar förklaras i termer av signalsubstanser, genetiskt arv och inlärda beteendemönster?