Psykoanalys /psykodynamisk psykoterapi
Psykoanalysen som teori och klinisk praktik skapades i början av förra sekelskiftet av den Österrikiske läkaren Sigmund Freud och tvärsigenom 1900-talet har den haft ett enormt inflytande över den västerländska kulturen och det moderna samhället. Centrala psykoanalytiska begrepp som ”bortträngning” och ”det omedvetna” har med tiden kommit att bli integrerade delar av vår vardagspsykologiska vokabulär. Som generell teori om människans mångbottnade själsliv har den satt djupa spår i den vetenskapliga och intellektuella världen, och som klinisk behandlingsmetod för psykiskt lidande har den på olika sätt påverkat framväxten av den psykiatriska vården, inte minst genom att fungera som grogrund för utvecklandet av den psykodynamiska psykoterapin. Mycket har förstås hänt inom psykoanalysen sedan Freuds dagar. Melanie Klein, Donald W. Winnicott, Wilfred R. Bion och Jacques Lacan, för att bara nämna några, har alla lämnat viktiga bidrag till den teoretiska och kliniska utvecklingen.
Psykoanalys bedrivs med en frekvens av 3-5 gånger i veckan och den klassiska sättningen är att analysanden (den som går i psykoanalys) ligger ner på en soffa eller en divan och uppmanas att så fritt som möjligt delge psykoanalytikern sina tankar, fantasier, känslor och drömmar. Den psykodynamiska psykoterapin bedrivs 1-2 gånger i veckan och oftast sitter patient och terapeut mitt emot varandra. Psykoanalys och psykodynamisk psykoterapi kan beskrivas som ett utforskande där två personer gör en gemensam resa genom en persons själsliga landskap. Grundtanken är att det psykiska lidande som analysanden eller patienten kommer med har en innebörd, det handlar om någonting. Depressionen, tvångstankarna, fobierna, relationsproblemen, de snabba känslosvängningarna, de destruktiva livsmönstren, eller vad det nu må vara – dessa är subjektiva och inte objektiva problem, de är inte uttryck för mekaniskt eller organiskt grundade störningar, utan är indikationer på inre konflikter och livsproblem som inte sällan har sin grogrund i personens livshistoria. Följaktligen handlar den psykoanalytiska eller psykodynamiska behandlingsmetoden
För
